Vill du att fler ska lyssna? Att de engagera sig i det du säger – i din video, föreläsning, text eller kurs? Ett enkelt och ofta underskattat sätt är att använda retoriska frågor.
I videon nedan får du veta varför det funkar – och hur du använder det.
Men vad är en retorisk fråga?
En retorisk fråga är en fråga du ställer – men som du inte förväntar dig ett svar på. Utan den används för att styra tankar, rikta fokus, väcka känslor eller förstärka ett budskap.
Varför fungerar retoriska frågor
- De aktiverar hjärnan – frågor engagerar oss mentalt. Även om vi inte besvarar frågan högt, så tänker vi på svaret.
- De styr fokus – vi riktar automatiskt vår uppmärksamhet till svaret på frågan.
- De minskar motstånd – det är svårare att säga emot en fråga än ett påstående.
- De gör oss mer delaktiga – vi får tänka ut svaret själva (istället för att någon säger det till oss direkt), vilket gör den mer övertygade.
Exempel på retoriska frågor där svaret är självklart:
- Skulle du lyssna på någon du inte litar på? (Nope)
- Vad är det värsta som kan hända? (Kom igen, inget farligt kan hända)
- Skulle du vilja känna dig säkrare när du håller en presentation? (ja, tack)
- Vad har du för ursäkter? (Det finns inga ursäkter – nu kör vi)
- Hur skulle du känna om du hade ett bröllop och din bästa vän inte höll tal?” (det skulle inte vara så kul)
- “Vad skulle jag göra?” (Jag hade inget alternativ)
Använd retoriska frågor för att rikta publikens fokus mot det du ska prata om
Richard Feynman, nobelpristagare och populär föreläsare, kallades “The Great Explainer”. Han använde retoriska frågor för att leda sina studenter igenom strukturen på hans föredrag.
Han ställde frågor som:
– “Vad är lagen om gravitation?”
– “Exakt hur rör sig planeterna runt solen?”
– “Vad betyder det här egentligen?”
Han besvarade själv frågorna direkt efteråt – men frågorna gjorde att publiken kunde fokusera, tänka, och följa med i hans resonemang. Vilket är ett bra exempel på hur du leder in andras tankar på det du ska prata om – utan att styra för mycket.
Även Hans Rosling gjordet det
Hans Rosling använde retoriska frågor i sina TED-föreläsningar, bl.a. för att utmana fördomar eller få publiken att tänka till.
T.ex. med frågor som:
– “Hur många tror du lever i extrem fattigdom idag?”
– “Hur många barn föds per kvinna i Bangladesh?”
…fick publiken att tänka till – innan han visade statistiken. Och just det skiftet gav aha-upplevelser.
Exempel på retoriska frågor från ca 7 min i i föreläsningen.
Hur vill du göra nu? Kan det vara värt att testa retoriska frågor för att börja engagera andra i dina idéer och få dom att rikta uppmärksamheten mot det du har att säga?
Du kan börja använda retoriska frågor i:
- Dina YouTube-videos eller reels
- Dina föredrag och presentationer
- I undervisning, coachning och kurser
- I Säljande texter (säljsidor, landningssidor, mail)
Tips: Använd inte bara ja/nej-frågor – variera med öppna frågor som leder tanken vidare.
Vill du påverka andra positivt – och få fler att lyssna när du talar, skriver eller spelar in video?
Då är retoriska frågor ett av de enklaste och mest effektiva verktygen.
Få en kostnadsfri guide
7 steg som hjälper dig att nå ut med dina idéer och få andra att lyssna
i video och presentationer
